Jag har kämpat med min vikt i mång år. Jag hade en fiffigt sätt att kunna äta allt jag var sugen på jag kräktes upp maten och kunde äta mer av allt möjligt gott.  Jag var mycket medveten om vad jag pysslade med men struntade blankt i det. Jag kräktes inte varje måltid eller varje dag utan bara när jag kände mig mätt och ville äta mer... Helt sjukt!

 

När jag blev gravid så lyckades jag sluta med skiten...kanske för rädsla av att skada mitt barn eller så var det för att jag mådde illa 24 timmar om dygnet i 16 veckor. Oavsett orsak så slutade jag med att frossa och kräkas. Pressade jag i mig 200g choklad så fick den vara kvar....

 

Resultat et blev ju då att jag gick upp i vikt....

Runt 84 kg cirkulerade vågen runt innan jag fick mitt första barn...

Runt 94 vägde när jag 2,5 år senare blev gravid igen....

100-108 pendlar jag nu mellan...

 

Alltså jag är ju inte den grövsta fetaste tjockaste kvinnan  i stan, det är jag ju medveten om. Jag är inte unik på något sätt med min övervikt. Men det är mitt problem och ingen annan kan göra jobbet åt mig och jag har försökt med lite dikten och datten. Visst går jag ner 8 kg  men jag lyckas inte att fortsätta eller att lägga om min livsstil. Det är ju det handlat om att lägga om sin livsstil.

 

Men nu så är min bägare full och det har börjar rinna över. För ett år sedan drygt så fick jag veta att jag har förmaksflimmer. Jag äter mediciner för högt blodtryck och en hjärta medicin, men också waran som är blodförtunnande. Jag löper en större risk att drabbas av stroke, när jag har förmaksflimmer... Det började ju komma pikar om vikten från läkarna.  Jag började träna mer så nu har jag fått in det lite i min vardag. Men vågen står still... Jag äter för mycket!

 

När jag var hos kardiologen så frågade han rätt ut om jag hört talas om Gastric Bypass....  Han ville skriva till min husläkare och jag gav honom min tillåtelse. Jag funderade och funderade. Jag började få ont i knä och fötter vilket gjorde att jag inte kunde träna lika mycket och det var det som gjorde att jag började tänka mer på en operation som ett hjälpande stegning min kamp mot min övervikt.

 

En remiss skickades och på torsdag ska jag på information med en massa andra tjockisar. Oavsett vad som händer om det blir en operation eller om jag lyckas på något annat sätt så måste jag ge ner 30 kg.

/Fröken E